Selecciona una palabra y presiona la tecla d para obtener su definición.
 

11

Iruñean Gasteizen baino gehiago. Gasteizeko diozesia sortu zenetik (XIX. mendeko erdialdean) Errepublika garaietara arte, nafartar eta gipuzkoar bana baino ez ziren aulki hau bete. Aldi berean, euskal apezpiku asko Espainiako beste gotzaitegi askotan aurkitzen ziren.

 

12

Boletín Eclesiástico del Vitoria, Gasteiz, 1913ko azaroak 21.

 

13

«... el Nuevo Mundo contribuyó desde siempre a aliviar cualquier conflicto socio-político que tenía lugar en las provincias vascas, en la medida que recogió a los descontentos o perseguidos. En efecto, América se ha caracterizado siempre por ser una solución para problemas de índole político o económico». AZCONA PASTOR, José Manuel, «América: el continente olvidado por la historiografía vasca entre 1940 y 1990», Revista de Indias, 187 (1989), 753. orr.

 

14

Antonio PIRALA-k, adibidez, lehendabiziko gerrateaz hitz egiten duenean, zera diosku: Karlos V.ak bazuela «... en su apoyo grandes masas del pueblo y muchos partidarios en el clero» (Historia de la Guerra Civil y los partidos liberal y carlista, Madril, Turner, 1984, V. lib., 511. orr. [1. arg.: 1853]). Bigarren gerratearen garaian, egoera berdina izango zen.

 

15

Venezuelan, adibidez, oso ezaguna da Esteban de Adoain aita kaputxino nafartarra, 1842ean bertoko oihaneko misioetara hurbildu ziren 80 kaputxino euskaldun eta kataluniar buru zena. Cfr. Revista Católica, Bartzelona (1842), 247-251. orr.

 

16

SÁIZ, Odorico, De ruina ac restauratione in Peruvia Collegiorum Franciscalianum Propagandae Fiei saec. XIX (1824-1860), Lima, San Antonio mold., 1972, 131. orr.

 

17

Euskal apaizgo erregularrean larogeiren bat kasu identifikatu ahal izan dugu orain arte. Ikus gure Misiones y misioneros vascos en América (1820-1960), Bilbo, Fundación Banco Bilbao Vizcaya, moldaztegian.

 

18

CAMBACERES, Eugenio, Sin rumbo, Buenos Aires, 1885.

 

19

Montevideo-ko Artzapezpikutegiaren Artxibua (aurrerantzean MvAA), Personal, A-1, ALCIBAR-ARICHULUAGA karpeta, Félix Orella-k Montevideo-ko artzapezpikuari, Gasteiz: 1900-VII-16.

 

20

TXORIERRI, «Markina'ko "Estudiantie" il da», Euskaltzaleak, 5 (epailla-yorrailla 1955), Buenos Aires, 1. orr.